(mormor & jag den 22 augusti 2000)

Karin Borén
född: 12/11 1940   död: 6/1 2006

Det går inte att förklara den smärta som finns inuti mitt bröst. Det går inte att förklara hur mycket jag verkligen saknar dig. Jag tänker på dig jämt och ständigt och önskar att du vore här. Det gör så ont att tänka på dig, fast det har gått tre år nu. För varje dag som går så blir min sorg och saknad över dig bara större och större. Alla säger att det blir lättare med tiden, när kommer den tiden? Den har inte nått mig än. Jag kommer aldrig förlåta mig själv för att jag inte lyssnade på min magkänsla den natten. Sista gången jag träffade dig i livet var på Arlanda den 4 januari 2006, när du, Emilia och morfar hämtade mig och mamma efter att vi hade varit i Göteborg. Hade jag då vetat att det var sista gången jag skulle få träffa dig, höra din röst, se dig le, så skulle jag verkligen ha utnyttjat den tiden mycket bättre.

Jag älskar och saknar dig, mormor! <3